I begynnelsen fanns ingen skola. Människorna lärde sig överleva av sina föräldrar och de äldre i gemenskapen. Livet var hårt. I något skede kom man på att man kunde rationalisera förmedlingen av överlevnadskunskap om man samlade barnen i grupp och lärde flera samtidigt. Men när kom kravet att alla skulle lära sig samma lika snabbt, i samma takt. och om man inte gjorde det var man dålig och de andra såg ner på en? Och vem skapade det kravet? När blev skolframgången någonting som sänker eller höjer människors värde? Varför upprätthålls det här i jämställdhetens namn? Tänk vilka härliga, vackra människor som blir nedtrampade och krokiga av skam för att de inte passar in i den "jämnställda" skolan. Vilka raka människor med vetskap om sitt värde de kunde ha blivit. Jag säger inte att kunskap inte behövs, men skolan är människans påfund. Är den det bästa sättet att lära ut kunskap eller finns det bättre sätt?